MITT FÖRSTA BILDSPEL MED VIDEO

Hej igen!

Tack kära ni som har tagit er tid och läst mitt senaste inlägg om Valborgsmässoafton i Nås! 

Under tiden som gått har jag fotograferat vårblommor, gjort lite stilleben med vårblommor i olika vaser och lärt mig att skapa bildspel med video i Lightroom. Det har varit nästan en hel vecka med vackert väder, speciellt på morgnar och kvällar, och jag tänkte att jag gör ett försök och ”tvingar” mig att gå upp mycket tidigt en morgon för att fotografera Bysjön från Orsalbron. Tidigare än 5:30 har jag tyvvär inte lyckats med att vakna. Hur som helst  åkte Mats och jag dit och resultatet blev några bilder som jag redan har delat på Facebook och Instagram. 

Moderskeppet är en sida som jag använder för att lära mig mer om allt möjligt som har med fotografering, Photoshop och Lightroom att göra. Och just nu har https://moderskeppet.se/  en kurs om hur man gör bildspel i Lightroom. Nu är mitt första bildspel med video klar! Det handlar om Bysjön från Orsalbron. Tyvärr är videon gjord med min telefon och är därför ganska skakig och kan vara något jobbigt att se för dem som inte gillar det. Men jag vill dela bilderna och videon med er ändå eftersom det känns… ohhh…. såååå roligt att ha kunnat lära mig det. Nästa bildspel hoppas jag kommer att bli bättre! 

Tack ändå för att  ni tittar och jag hoppas att ni njuter av den vackra naturen här i Dalarna!

Den kan ses på: https://www.facebook.com/edita.brus  

Kram, Edita 

 

Vår

Hej igen!

Tack för att du tar dig tid för att läsa mitt inlägg. Mitt sista inlägg skrev jag i höstas. Vintern har gått och det har hunnit bli vår.

Jag vill börja med att skriva några rader om mitt ”nybörjarliv” på landet. Det har varit min första höst och vinter på ”heltid” här i Nås. Det blev en ganska jobbig tid! Lite oväntat! Eller kanske inte? 

I juni blir det ett år sedan vi har flyttat hit. Det blev ett stort steg för mig. Jag har inte varit medveten om hur mycket flytten kommer att påverka mig. Och det är inte bara flytten som det handlar om utan även det att jag samtidigt har blivit pensionär. Slutat jobba på ”jobbet”.  

Jag saknar många och mycket. Mest saknar jag min son, min mamma och min bror. De bor nu ännu längre bort. Jag saknar kollegor, vänner och grannar; jag saknar att ha nära till affärer och köpcentra, till all sorts service och jag saknar  stadsdelen Pershagen i Södertälje med sin närhet till Östersjön och till Stockholm.  

Livet här på landet, sett med mina möjligtvis bortskämda ”stadsögon”, verkar inte vara så enkelt. Här är det inte nära till större affärer och köpcentra och inte heller till sjukvård, tandvård och annan service. Det finns ingen tandläkare på den närmaste Folktandvården i Vansbro och det går inte att boka en årlig kontroll för att förebygga större tandproblem. Just nu i alla fall! Kanske om man åker längre bort. Ändå krånglar tandvårdsenheten i Falun när jag vill åka ända till Stockholm där, som tur är, finns det ganska gott om läkare och tandläkare. Folk här är verkligen inte bortskämda med närhet till sjuk- och tandvård för att inte prata om med att kunna välja läkare och tandläkare. ”Man tager vad man haver” verkar det som.  Kanske är man glad om det finns någon läkare överhuvudtaget. Jag måste dock tillägga att om det händer något akut, som en allvarlig olycka, eller om någon verkligen behöver akut hjälp i hemmet då kommer sjukvården ganska fort och till och med med ambulanshelikopter. Det har jag sett med egna ögon och det är verkligen inte illa det! 

En annan sak som jag håller varmt om hjärtat är omsorgen om miljön. Förut när jag bara kom på besök hit såg jag inte mycket annat än bara den vackra naturen runt omkring och njöt av lugnet och ron som inte fanns i Södertälje. Nu när jag jämt är här ser jag tyvärr mycket som jag inte såg förut! Ser hus som håller på att rasa och som ingen verkar ta hand om. Jag tycker att det är en jobbig syn som ger ett dåligt intryck. Ta till exempel Tobaksfabriken:  http://www.tobakshistoria.com/ArkivFabriker.php?FabrikID=74 som håller på att ”ätas upp av tidens obarmhärtiga käft”. Är inte det en kulturmiljö värd att bevara? Hur tänker politikerna?

Det är också ganska mycket skräp som kommer fram nu på våren när snön har smält bort. Framförallt i dikena. Vem kastar burkar, plast och annat skräp i dikena? Därför undrar jag många gånger hur det är med hänsynen till miljön här? Tänker man på den när man kör sina gamla bilar eller mopeder och andra gamla bensindrivna gräsklippare och buskskärare som förorenar den fina goda luften som finns här? 

Men trots allt som jag saknar och de nackdelar som jag ser är jag ändå tacksam för att slippa den stress som orsakas av att bo i ”storstan”. Där är det mycket folk och mycket trafik runt omkring en nästan dygnet runt. Ju, jag vet också att de som bor i ”storstan” är vana vid det och att många, speciellt ungdomar, älskar när det är livat precis som jag gjorde det då. Men oj, vad man ändrar sina prioriteringar under årens gång!

Här på landet känner jag mig friare. Här älskar jag, framför allt den vackra naturen, lugnet och ron och den goda friska luften. 

Jag inser så småningom att jag inte kan få äta upp tårtan och samtidigt behålla den: ha fördelarna som landet ger men utan dess nackdelar. Man kan inte få allt här i livet har jag lärt mig. Med tiden kommer jag förhoppningsvis att vänja mig vid det som livet här på landet har att erbjuda. Att sjuk- och tandvård och annan service inte ligger 500 m bort är något som ingår i paketet. Och just nu när våren kommer – även då den kommer mycket senare än jag är van vid – finns det inget att klaga på för naturen är så vacker här! 

Ha det gott och njut av våren var ni än befinner er. Den kommer bara en gång om året! 

Kram Edita  

 Några naturbilder från Dalarna tagna i vintras: 

Vintersol vid sjön
Is, snö och vatten

PS. Vårbilder kommer i nästa inlägg. 

Höst

Hej! 

Hösten är här igen. Det är mitt i oktober och vädret växlar nästan från dag till dag. En dag är det fuktigt, mörkt och regnigt, en annan dag är det ljust och vackert. Och ljusets skiftningar från mörkt till ljust och tillbaka igen gör att färgerna där ute kan få så många olika nyanser.

Men trots att under vissa dagar allt verkar vara så grått och så mörkt så kan det ändå finnas färger som popar upp och lyser upp i det mörka. Vad tycker du om de här små röda paradisäpplena som är kvar efter sommaren och hänger så vackert i trädets grenar? 

Små paradisäpplen som lyser upp trädgården

Vi har ofta åkt förbi Utanheds kvarn som ligger mellan Björbo och Nås men jag har aldrig stannat där. Nu när jag bor i Nås och har tid åkte jag och min man dit en tidig höstmorgon för att se om vi hittar något fint ställe att fotografera. Vi stannade vid forsen inte så långt från kvarnen när solen började gå upp. 

Forsen och kanalen in till kvarnen

Sedan gick vi vidare längs älven. Lilla ån Kvilla var torrlagd och det var tur för oss. Det finns en trasig bro över till ön men den såg rutten ut och vi vågade inte gå på den. Men att gå över de torrlagda stenarna i Kvilla gick ganska bra och vi kunde ta oss upp till ön. Jag skulle ha irrat där som en vilsen höna om inte Mats hade visat mig vägen till en underbar liten strand vid forsen. Wow, vilken färgexplosion som väntade där på att bli upptäckt! Jag hade kunnat sitta kvar där i flera timmar för att ordentligt ta in allt det vackra som omgav oss och för att lyssna länge på ljudet från forsarna som rusade förbi. Vilket vackert ställe för att vara närvarande med alla sinnen här och nu! 

Kvilla är torrlagd
På ön

Den tidiga morgonpromenaden till Utanheds kvarn har verkligen gett oss många fina höstbilder tycker jag. 

Hösten sägs vara den årstid när naturen går i ide, vilar i ett par månader och samlar krafter till de nya livsfaser som kommer med våren. Och då, med nya krafter, vaknar naturen upp till liv igen. Skulle det inte vara bra om vi kunde göra som naturen gör? Dra oss tillbaka, lugna ner oss, tänka efter på året som har gått, vila och samla krafter till nästa år? Tänk om vi kunde ta efter! Skulle vi inte må bättre då? Vi är ju också en del av denna vackra natur som omger oss!

Ta hand om er och samla på nya krafter om och när ni har möjlighet! 

Kram, Edita   

I´m back in ”the city of Nås”

 

30 september 2018

I´m back in ”the city of Nås” …

Hösten är här.

September månadens sista dag visar sig ha allt vad en vacker höstdag ska ha: varm solsken, dramatiska moln, hårda vindar, lagom temperatur, vackra färger, frisk och ren luft. Åh vad jag längtade efter den här friska luften nere i södra Tyskland när luften var het och stod stilla i flera dygn! När jag kände mig instängd och fångad som en fågel i en bur!

Men det var inte bara luften som bidrog till denna känsla. Överallt vart man än går, var man än är, är det fullt, verkligen fullt med människor, med bilar, med spårvagnar, med bussar, med cyklar och el cyklar, med mopeder, med oljud från alla håll och kanter, speciellt i närheten av byggarbetsplatser. Och de är många! Ja, ni vet, precis som i de flesta stora städer här i världen.   

Nu är jag tillbaka i Nås. Idag gick jag ut på en längre promenad längs med älven.

Jag längtade ut i den vackra naturen som nu klär sig mer och mer i höstfärger. Det råkar vara söndag idag och det brukar vara ganska lugnt och skönt i byn. Åh my god, vilken känsla av frihet jag fick bara av att kunna titta LÅNGT! Långt framåt och långt bakåt, långt åt höger och långt åt vänster. Natur, vacker natur så långt ögat når!

Öppet landskap
Vid älven lugn och ro
Fåglarnas frihet

Det är verkligen en otrolig frihet att få ha det så lugnt och tyst omkring sig. Det öppna landskapet, höstens vackra färger, vinden i håret, den goda friska och rena luften, känslan av att vara fri, lugnet och ron – ja, de är en del av mitt liv nu igen. Och det är jag väldigt tacksam för!

Björken

Ha en skön avslutning på söndagen och en bra kommande vecka, kram kram! 

Här kommer en liten översättning till tyska – hier kommt die deutsche Übersetzung   

Zurück ”in the city of Nås”…

Der Herbst ist wieder hier. 

Der letzter Tag dieses Monats ist hier im Mittelschweden genau so wie ein schöner Herbtstag sein soll: die Sonnenstrahlen sind warm, die Wolken sind dramatisch, es weht ein starker Wind, es ist nicht zu kalt, die Farben sind wunderschön, die Luft ist frisch und rein. Oh, wie ich mich nach diese frische und reine Luft gesehnt habe als ich in Karlsruhe im süden Deutschlands war! Besonders wenn die Luft heiss war und still stand und  ich mich wie ein Vogel im Käfig fühlte! 

Dass ich mich wie gefangen fühlte hatte aber nicht nur mit der Luft zu tun. Überall wo ich hinschaute und überall wo ich hinging war ich von hunderte von Menschen, von so viele Autos, von Strassenbahnen, Busse, von Fahrräder, elektrische Fahrräder und vieles, vieles mehr ständig umringt. Und wie laut es war überall, speziell in der nähe von Baustellen. Und Baustellen gibt es viele! Es war ja so wie in allen grossen Städte dieser Erde! Ihr wisst ja was ich meine! 

Nach fünf Wochen in Karlsruhe bin ich wieder zurück in Nås in Dalarna. Heute bin ich spazieren gegangen nicht weit von dem Fluss das durch den kleinen dorf fliesst. 

Ich wollte raus in die schöne Natur und das schöne Wetter geniessen. Heute ist es Sonntag und die Sonntage sind meistens ruhige Tage hier. Oh mein Gott, welches Freihetsgefühl ich empfand als ich mich herum schaute und niemandem sah und nichts hörte! Ich sah nur Natur, Natur und wieder Natur so weit ich nur sehen konnte! 

Ich bekomme immer ein unbeschreibliches Freihetsgefühl wenn es so ruhig um mich herum ist und ich draussen bin in der Natur.

Die offene, weite Landschaft, die schönen Farben des Herbstes, der Wind in die Haare, die gute frische Luft, das Gefühl frei zu sein, die Stille sind jetzt alle wieder ein Teil meines Lebens! Und dafür bin ich unendlich dankbar!

Tschüss, bild bald!       

Bara ett foto – Just one photo

Hej min webbsida och ni som kanske undrar vad som har hänt? Flytt den 15 maj och sedan dess stiltje….

Men jag fortsätter att fota då och då när jag känner att annat som väntar på att bli gjort efter flytten ska få vänta!!! 

Bilden är tagen vid Dalälven en vacker kväll i juni! 

Ha det gott – sommaren är inte slut ännu – njut så gott som det går!

Kram från mig

 PS. Tack och lov att regnet kom – den här gången behövdes det! 

Dalälven i kvällsljus

 

 

Längtan

Hej!

Ohh, vad jag längtar till vår och sommar, till sol och värme! Som vi alla gör det – tror jag! Jag satt och tittade på sommarbilder från Dalarna för att stilla längtan lite grann och för att behandla dem i Lightroom. Jag fastnade mest för bilder på vackra och lugna sjöar i det fina morgonljuset, eller i det lite skarpare dagsljuset men också i solnedgången. När jag blev klar med bildbehandlingen kom jag på att jag skulle kunna skriva några rader i min blogg igen och visa er, som tittar in då och då, de bilder som jag tycker mest om. 

En vacker morgon vid Storsjön i Dala-Järna

Storsjön är en sjö i Vansbro kommun i Dalarna och ingår i Dalälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 13,9 meter djup, har en yta på 2,21 kvadratkilometer och befinner sig 243 meter över havet. Vi åkte dit en vacker sommarmorgon för att se oss omkring och fota lite. Det var lugnt och stilla precis som i bilden!  

Vacker sommarsjö i dagsljus i Nås

Och till detta vackra lilla ställe cyklade jag och min man en fin sommardag för att få vår dagliga motion. Tyvärr blev det en väldigt kort visit med väldigt få bilder för att myggorna ”anföll och jagade bort” oss snabbt som attan!!! 

Besök i Leksand

Och vilken härlig promenad vi gjorde vid Dalälven i Leksand som vi besökte tillsammans med vår son i somras. Vart man än åker i det här vackra landet i norden är vattnet inte långt borta! 

Solnedgång vid sjön

Denna vackra solnedång fotade vi vid en sjö i Nås! Tyvärr kommer jag inte ihåg alla namn ännu! 

Sjöar är vackra mest tidigt på morgonen eller sent på kvällen i alla årstider men mest när dimslöjan omger dem. Och när den svaga vintersolen lyser genom dimslöjan som i den här bilden då blir det som i en fairy tale eller saga! Det är då som det går att ta spännande och nästan mystiska bilder. 

Ta ett steg i taget!

Steg på en frusen sjö med solsken och isdimma! Det var den vackraste dagen vid en vintersjö som jag har upplevt i Dalarna! Jag hoppas på flera sådana dagar. 

Jag ser nu att jag började med sommarbilder men tog fram en vinterbild som avslutning. Ja, vintern vill inte ge sig och klamrar sig fast på alla möjliga sätt!

Men nu får den vackra ljuva våren verkligen komma! 

Ha det gott, kram tills nästa gång! 

Edita  

Mystisk januarikväll

Sist vi var i Nås fick jag vara med om en sagolik kuliss på en liten promenad mot kyrkan. Det var när solen hade hunnit gå ner och månen började synas på himmelen. Det var helt vindstilla, lagomt kallt utan att jag behövde frysa och framförallt tyst, tyst, tyst… i flera långa minuter mellan de gånger då någon bil åkte förbi. Snön dämpar ju alla ljud och tystnaden var ännu mer märkbar och spännande för en själ van vid storstadens brus. 

Och så kom dimman! Sakta men säkert sänkte den sig ner och stannade kvar någonstans mellan trädens toppar och den vita frusna snön på marken! Dimridån framför husen, mellan träden, runt kyrkan och över älven förvandlade landskapet till en vacker och mystisk kuliss för mina bilder. 

Vinterkväll
Dimridån

  

Månen lyser över byn
Och kyrkan….

Visst kan vintern vara underbar när allt blir så här perfekt runt omkring en! Vad tycker du? 

Kram Edita 

En januarihelg när det var snö i Södertälje

Det var en helg när jag och Mats tog med oss våra kameror när vi gick ut på en kort promenad. Promenaden blev längre än vi har tänkt oss. Vi hittade så mycket att fota: den delvis frusna sjön, björkarnas vita frusna smala grenar, den snötäckta åkern med sin spännande struktur. Det var svårt att sluta fota för vem vet hur länge vintern håller i sig i de hår trakterna. 

Det blev många bilder och några kommer här: 

Is på sjön
Is i sjön

Vi brukar börja våra promenader längs Östersjöns kant på smala stigar som på vintern kan vara lite farligt hala. Sedan stiger vi uppför en brant backe till ett vackert utsiktsställe där Mats fotar stora containerbåtar som brukar glida förbi. Båtarna är inga motiv för min fotografering – jag är inte så teknikt lagt som han är! 

Frusna björkar
Ljus i kylan

Nästa gång blir det vinterbilder från vackra Nås i Dalarna.

Ha en skön helg, vi ses snart hoppas jag! 

Edita 

Svansjön

Svansjön – igår upptäckte jag att det finns en svansjö även i  Södertälje i Pershagen!

Mats och jag var ute på en fin vandring i närheten av Östersjön för att blanda nytta med nöje: att röra på oss och för att jag ska öva  landskapsfotografering. Det har varit så underbart att få känna vinden, den friska luften och se naturen som är på väg att vakna efter en lång vinter.  Och att fika ute – ja, då smakar både kaffet och bullarna flera gånger bättre! Det blev nästan fyra timmar  skön utevistelse. Att sedan titta i datorn på bilderna som jag tog – det gav både glädje men också besvikelse: många bilder blev inte så skarpa som jag önskar att de är, men några blev helt ok.  Det blir en ny vandring till fotostället för att fota med andra inställningar och öva mera!  Men tur att jag tog flera bilder på svansjön och kunde välja några som jag är ganska nöjd med och som jag gärna vill dela med mig!

En svan som letar efter föda
Och så dyker svanen och rumpan står i vädret….
Pershagens svansjö
Svanen torkar sina vingar

Bilderna är speciellt tillägnade en kär vän som kämpar med en sjukdom som kan vara nästan ”djävulsk” och inte vill ge sig!

Till dig kära Viv – hoppas att bilderna kan ge dig lite förströelse!

Kram, Edita