Beslut taget – tankar som kommer och går

Beslutet är taget: att flytta till landet. Vart? Till vackra Nås i Dalarna. När? Nästa år. Då blir jag pensionär, förhoppningsvis ”en glad pensionär” såsom Mats redan är sedan över ett år tillbaka. Det säger han själv att han är! Ja, beslutet är taget sedan ett bra tag och förhoppningen är att det är rätt beslut. Men det vet man tyvärr alltid först i efterhand! 

Tankar som kommer och går så här innan flytten handlar om de städer som jag har levt i och som har präglat mitt sätt att tänka och att leva. Det har alla varit stora städer och jag har aldrig bott i en liten by. Hur kommer jag att klara mig?

Min resa började 1978 från staden Timisoara i västra Rumänien (en spännande och vacker stad som många säger liknar Wien) – till västra Berlin. 

Om Berlin behöver jag inte säga så mycket. Det sägs att om man har bott i Berlin då har man alltid ”ein Koffer” kvar som gör att man alltid måste tillbaka dit. Och det är så sant så! Nu har vi mer än bara ett koffert kvar i Berlin min man och jag, nu har vi vår älskade son där!

Från Berlin gick resan vidare till Södertälje här i Sverige. Året var 1991. I Södertälje har vi nu bott i 27 år och Södertälje kommer att alltid ha en plats i mitt hjärta.

Och näst sista resan går till lilla Nås i vackra Dalarna! Varför jag skriver ”näst sista resan” är att jag tror att ni alla vet vart vår allas ”sista resa” går!?!

Jag känner Nås och Dalarna sedan sommaren 1987 när jag för första gången i mitt liv åkte upp hit till den mystiska norden. Jag blev omedelbart förälskad i detta land, speciellt i Dalarna: i grönskan, lugnet, i vattnet och skogen, med andra ord den vackra naturen som finns där och nästan överallt. Sverige är så vacker tycker jag! 

För ett tag sedan blev jag uppmärksam på en tidning som heter ”Lantliv”. När jag såg tidningen tänkte jag att det är just den som jag behöver för att ”förberedda mig” på att leva ett liv på landet. Läste den nyss när jag drack min eftermiddags kaffe.

Efter ett halvt års prenumeration tycker jag att tidningen har en väldigt romantisk syn på lantlivet. Allt är så bra, så inspirerande och idylliskt: hus och gårdar, inredningar, dukningar, julen, vintern. Det är klart, tidningen måste sälja! Men jag måste säga att jag älskar den trots allt!

Jag har ingen aning om hur livet kommer att bli i lilla Nås. Det får visa sig! Jag vet att jag flyttar dit tillsammans med min man som är dalmas och som kommer att underlätta min ”invandring” dit samt fortsätta med att visa mig den så vackra naturen där uppe: fjällen, Norge med mera. 

Och – idag är man inte längre helt bortkopplad från världen som det var förr i tiden…. idag har vi nätet!

Ha en bra och lugn vecka!
Kram Edita

To my friends abroad: 

I made a decision: to move to the countryside in Sweden called Dalarna. There is a small and beautiful village by the name of Nås. When? Next year. I then will be retired like my husband Mats is. He is already ”a happy retired man” and I hope I will be happy too! I made this decision for a pretty long time ago and I hope it is a right one.  Unfortunately, we first know if our decisions are right or wrong in hindsight! 

A lot of thoughts are now coming! They are about the cities that I lived in, that I love and will never forget. Cities that have had impact on my way of thinking and living. And because I have never lived in the countryside I´m thinking a lot about the next step. Will I be able to cope with how life is there? How is life there? I don´t know.  

My journey started in the city called Timisoara in the western part of Romania. It is and was a beautiful and exciting city used to be called ”little Vienna”. If you have time and are interested in knowing more about my first hometown, check it out on Google! I would happily ”link you” but I´m sorry, my link is not functioning today and  I don´t know why! 

Next journey went from Timisoara to Berlin, the west side of it, in the year of 1978. Words are useless, Berlin is well-known. People in Germany use to say that if you once lived in Berlin you will always have ”ein Koffer” left in Berlin och you will always want to come back. And that´s true! Now, my husband and I, we have not only ”ein Koffer” left in Berlin, we have our beloved son there too! 

I moved from Berlin to Sweden in 1991 to the city called Södertälje. Here we now lived for 27 years and Södertälje will always have a place in my heart. 

And the ”almost” last journey goes now to the little and beautiful village called Nås in the beautiful region of Dalarna in Sweden. Why do I write the ”almost” last journey? Well, because we all know where ”our last journey” goes….

I know Nås since the summer of 1987. It was my first travel to the North of Europe. I fell instantly in love with Sweden, with Dalarna, with Nås. Because of its nature with so many forests and lakes, rivers and archipelagos and the best of all its tranquility. Sweden is so beautiful! 

Here we have a magazine called ”Lantliv” that means something like ”Countryside living”. It´s the magazine that I now read thinking that it will may be prepare me for the coming ”countryside life”. I´m totally aware of the fact that the magazine shows the romantic side of countryside living but I like it! 

Well I don´t know how life will be in Nås, I don´t know how life will be as a retired women.  But I know that I will not be alone: I will live there with my husband who is a ”dalmas” (a boy/man born in the region of Dalarna is called dalmas and a girl/women is called dalkulla) and I´m sure that he will help me to make it there! And that he will continue to show me the beautiful landscapes in Dalarna and its neighbourhoods. And Norway lies only two hours from Dalarna. 

And another thought: today with the internet we always can be connected with each other no matter where we live, in cities or in the countryside! 

Have a good week!

Warm greetings from Edita   

Rallarrosor

Hej!
Igår kväll, ett par timmar innan solen gick ner, tog vi (min man och jag) på oss arbetskläderna igen och med stativ och kamera i handen gick vi ut på fältet mitt emot oss och tog några bilder på vackra rallarrosor, intensiva vita och blåa moln, flitiga humlor. Jag älskar rallarrosorna för deras intensiva rosa färgs skull! Häromdagen tog jag in en enda rallarros och satte den i en smal vas i ett fönster. Det blev så vackert!

I ett dike i Nås
Underbar intensiv färg!

Magisk vinter

Gråa dagar har kommit och gått en efter en. Solen finns där uppe men envisa moln hänger kvar dag efter dag. Det är lätt att bli påverkad. Tankarna går till den magiska vinterdagen på sjön Nåsen i närheten av byn Nås. Ögonen vilar på soliga bilder tagna den dagen och hoppet återkommer! Våren kommer snart och det är inte så många dagar kvar fram tills dess. Alltid väntar vi på  något – nu på solsken, vår och värme.  I väntan på det vill jag dela med mig av soliga bilder!

Spår efter snöskoter på frusen sjö!
Spår i snön och dimma i bakgrunden!
Vintersol och dimma över den frusna sjön!
Vinterfärger!

Angling i Nås i Dalarna

En magisk dag på frusen sjö

Angling är en fiskeform. Det ska vara ett urgammalt sätt att vinterfiska. Jag har nära släktingar i Nås som gör det på vintern. När jag var med för första gången i början på ´90-talet var jag rädd för att isen skulle spricka om jag gick på den. Att fiska var inte med på min ”karta” när jag bodde i storstaden. Fisk köpte man. Jag ville inte heller se hur man drog upp fisken och tog livet av den så att den inte fick lida länge!  

Jag fiskar fortfarande inte men vågar idag gå på isen på sjöarna runt Nås. Jag litar på att de som jag är med vet vad de gör. De brukar säga att isen håller till och med för en stridsvagn! 

Sist jag var med passade jag på och fotade. Vädergudarna var med oss och dagen där ute på isarna blev magisk! Det låg snö på sjön, solen sken, det började bildas dimma över sjön (och ni vet vad dimman gör med bilder), vi grillade korv vid öppen eld i snön och vi njöt! 

Hoppas att du kan njuta av lika mycket när du tittar på några bilder från den dagen!

Ett antal angeldon sätts ut i isen – angeldonet är förenklat en rulle lina med en krok på vilken småfisk, företrädesvis mört agnas.
Angeldonet – 12 st sattes ut i en cirkel
Sä här dras gäddan upp!
Färska gäddor på snön!
Öppen eld i snön och korvgrillning! Enkelt och gott!
Man måste gå runt och kolla, röra på angeldonet så att det inte fryser! Dimman gör sjön magisk!

 

Nås i mitt hjärta

Här kommer några bilder från vackra byn Nås i Dalarna! Nås ligger mellan byarna Björbo och Dala-Järna på vägen som för en till Vansbro och Sälen.

Jag har utnyttjat min ledighet mellan två olika jobb och varit i en vecka i Nås i mitten av januari. Vädret har visat sig från sin snälla sida och det gjorde möjligt för mig och min man att vara ute lite längre och fotografera. Vi gick ut först och främst för att titta på rådjur och älgar som brukar leta efter mat på åkrarna nära älven. Vi såg många rådjur men bara spår efter älgar.  En annan dag gick vi ut på en fisketur med goda vänner. Solen sken och det var dimma på sjön. Vilken vacker kuliss för fotografering!

Till vår överraskning var vi med om ett halo fenomen med ringar —  med 22° synvinkel — runt solen. Först trodde jag att det var en regnbåge men regnbågen brukar vara röd på utsidan och inte som här på insidan!

Här syns halo fenomenet på solens höger sida!
Halo fenomenet – svaga ringar – på solens vänster sida!
Här syns halo fenomenet runt hela solen!
Älgspår i snön – snön var frusen och spåren var inte alldeles färska men de syns bra!
Med kikaren och kameran i beredskap!
Äntligen dök några rådjur upp springande över åkern efter att något eller någon måste ha skrämmt upp dem!