Like mother like daughter? – fortsättningen

29 september 2018

Ungefär så här såg en dag ut när jag var hos min mamma:   

”Mor går upp tidigt för att förbereda frukost. Dukat har hon gjort kvällen innan. Hon skär det färska hembakta brödet, tar fram smör, ost, sylt, müsli, mjölk och apelsinjuice – de ska hinna bli varma när vi äter. Hon kokar te och förbereder kaffe. Fokus och koncentration är på topp så att inget glöms bort. När hon är klar går hon in i badrummet och gör sina morgonrutiner. Sedan när min bror kommer och jag vaknar och går upp är allting klart! Vi äter frukost tillsammans, pratar om hur vi har sovit, hur vi mår och om hur frukosten smakar. Om hur vädret kommer att bli både där vi är och på andra ställen där våra nära och kära bor: i Berlin och i Nås. Sedan samlas vi igen vid köksbordet för att äta lunch, fika och för kvällsmål. Vi äter, dricker, pratar och skrattar!” Det är fint det!     

Mor bakar eget bröd, lagar mat nästan varje dag och gör egen sylt av aprikoser och plommon. Hon gör en sak i taget i lugn och ro och fokuserar på det hon gör och det funkar. Det kan bli fel när det blir för mycket störningsmoment men det är inget att prata om.

Mor verkar få energi och lust av att nära och kära kommer och hälsar på dagligen som min bror gör. Han bor nära henne – tack och lov . Jag och min son kommer så ofta vi kan. Det gör henne lycklig. Hon får hjälp med det som känns tungt för henne av brorsan. Hon behöver inte vara ensam vid måltider och hon har hälsan kvar förutom det där med hörseln och synen som nu börjar krångla.

För henne finns lyckan inom familjen, i de gemensamma måltiderna, i hemlagad mat, i fika, i skratt, i det lilla och det enkla! Mor tar varje dag för sig, varje liten sak för sig och gör sitt bästa! Ett steg i taget! Hon ramlar ibland men reser sig lika fort som hon ramlat.

Hon är troende och tycker att hon har en egen skyddsängel vid sin sida. Hon är inte rädd och tröstar sig själv och oss andra med att säga att: ”Alles kommt wie es kommen soll”, ”Kommt Zeit kommt Rat” eller ”Alles wird gut”!

Att hon är en obotlig optimist med en stark vilja och envishet är inte alls självklart.

Hon har förlorat sin egen mor när hon var bara nio år gammal. Mormor dog i bröstcancer. Mor fick därefter vara i ett familjehem där hon for mycket illa inte bara fysiskt utan också psykiskt. Hennes räddning blev en kvinnlig lärare. Morfar hämtade hem henne och hon fick så småningom en ny ”mor”. I det nya hemmet fick hon allt vad hennes lilla kropp behövde: rena kläder, god mat. Men hon blev inte sedd, kände inte att hon var älskad, kände sig inte trygg. Men det gick bra i skolan för henne, hon fick tidigt jobb, gifte sig också tidigt! Redan vid nitton årsålder. Inget ovanligt på hennes tid. Hon fick mig när hon var tjugotvå år gammal och min bror ett år och ett par månader senare. Äktenskapet har tyvärr inte varit bra. Mor har jobbat från och med att hon gick ut skolan och fram till femtiotvå års ålder när hon lämnade sitt hemland och började ett nytt liv i det landet där hon bor idag. Hon har klarat sig under ut- och invandringstiden bra och har fortsatt så fram till idag! Jag tror att det är hennes starka vilja och envishet som har gjort att hon har klarat sig!  

Vad kan jag säga mer?

Jag hoppas att jag är som du kära mor och kommer förhoppningsvis att vara som du om sådär tjugo år också – om jag hinner leva så länge!

Tack för fem inspirerande veckor hos dig och för det du gav mig från ditt hjärta och din själ! Jag äskar dig så mycket min lilla mamma!

Tack så mycket för allt du har lärt mig och fortsätter att lära mig!

Och tack för att du visar mig vad som är viktigast i livet nu och framöver: familj, hälsa, gemenskap, humor, stöd och hjälp, att hoppas på det bästa och att allting löser sig på ett eller annat sätt!  

Mor och jag på utflykt

Kram och ha en skön söndag!  

Publicerat av

Edita Edith Anna

My name is Edita Edith Anna Brus. I was born i Romania. I moved to Berlin (West-Berlin) when I was 22 years old. After 13 years in Berlin I moved to Sweden where I´m living now. Sweden has become my favorite place on Earth because of its beautiful nature. And I love and will always love to take pictures of it.